Traditionella krukväxter på glasverandan på Ett Hem. |
Museer har av tradition fokuserat mest på att bevara föremålssamlingar och byggnader. Redan vid förra sekelskiftet var man ändå medvetna om att även växter och levande samlingar utgör ett viktigt kulturarv och många museer började redan då arbeta med att bevara gamla kulturväxter som hörde ihop med någon museibyggnad eller var typiska för bygden. I Egentliga Finland finns många lokalmuseer som har ett växande kulturarv värt att bekanta sig med.
Sagalunds pedagogiska odlingstraditioner. Sagalunds grundare, folkskolläraren Nils
Oskar Jansson (1862-1927) var inte bara museiman, utan även botaniskt
bevandrad. Jansson undervisade sina elever på Vreta folkskola nyttoväxtodling
och ville med hjälp av växter uppfostra sina elever att uppskatta skönheten.
Jansson drömde om att skapa en museipark som samtidigt var en botanisk trädgård
och samlade såväl lokala som exotiska växtarter.
Många växtarter
har överlevt i museiparken ända sedan Janssons tider. Vi finner bl.a.
borsnejlikor, brandliljor, vallmo, kaprifol och en midsommarpion som förvildats
på museiområdet. Omkring Vreta folkskola växer askar som skoleleverna planterat
och på museiområdet finns äppelträd från samma tid. Museet har publicerat en
brochyr som fungerar som karta över de historiska växterna.
Den levande lantgården Falla och barnens köksträdgård. |
Som ett
nationellt barnkulturcenter uppfostrar Sagalund barn i principerna av ekologisk
nyttoodling även idag. Omkring den levande lantgården Falla finns barnens egna
trädgårdsland, där bl.a. skolklasser, 4H och museets egen eftisklubb odlar
potatis, ärter, morötter och annat som på hösten ska tillredas i den levande
lantgårdens kök.
Yläne – Huvitus-äpplets och Antton Korvas hemvist. Även Yläne hembygdsmuseum har en stark
tradition i att värna om det levande kulturarvet. Museet deltog för några år
sedan i projektet Perinnekasvit museopuutarhoissa. Ett resultat av projektet
blev anläggningen av Antton Korvas trädgård.
Korvas trädgård på försommaren. |
Delvis anknyter
projektet till upptäckten av moderträdet till äppelsorten ”Huvitus” på en
gammal torpartomt i Yläne. Torparen Juho Korpela (1859-1934) sades ha sått
trädet ur frö. Genom ympning spred sig Huvitus-äpplet sedan till många gårdar,
bland annat konstnären Vihtori Ylinens. Från Ylinens trädgård fann sedan
Huvitus-äpplet sin väg till professionella plantskolor och vidare förädling.
Namnet ”Korvas
trädgård” kommer från den självlärde Ylänebotanisten Antton Korva (f. 1888).
Korvas trädgård är en samling prydnads- och nyttoväxter som har långa anor i
trädgårdar i Yläne. Det handlar alltså om lokalt anpassade stammar. Museet
bevarar över hundra olika arter. På museets webbsida finns rikligt med
information (på finska) om växtsamlingen, Anton Korva och Huvitus-äpplets
historia.
Nytto- och
prydnadsodlingar av lokala växtstammar finns även på många andra museer, bl.a.
Tavastila museum i Mietois, Ketonens torp i Rusko och Nousis hembygdsmuseum.
Museibyggnader som bevarats på sina ursprungliga platser har ofta också gamla
kulturväxter i sin närmaste omgivning, till exempel ett äppelträd av mycket
ansenlig ålder på Rimito museums gårdstun eller förvildade perenner kring Viiais gård i Tövsala.
Trädgården på Hedvigs Minne i Nådendal. |
Historiska nyttoväxter på Tavastila hembygdsmuseum i Mietois. |
Yläne hembygdsmuseum: Liisantie 13, Yläne www.museoylane.fi
Nådendals museum: Katinhäntä 1, Nådendal www.naantali.fi/museo
Ett Hem: Biskopsgatan 14, Åbo www.etthem.fi
Tavastila hembygdsmuseum: Tavastilantie 11, Mietois
Rimito museum: Kirjalan kirkkotie 2, Rimito
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti