Lyckligt lottad
är ägaren till en ugn murad av Fortuna fajansfabriks kakel. Egentligen skulle
det vara en lycka att bara få se en
sådan ugn och känna på dess glaserade yta. Ja, eller egentligen bara att få
hålla i ett kakel från den beryktade
kakelfabriken som i tiderna verkade i Käldinge i Nagu, skulle vara en uppfylld
önskan för mången kakelugnsvän. Åtminstone i Åbotrakten är naguugnarna högt
uppskattade på grund av sin raritet och ålder.
Jag har nyligen
haft glädjen att behandla inte bara en, utan över sjuttio kakel och former från
Fortuna, donerade av Nagu hembygdsförening som ursprungligen tagit dem tillvara
från fabrikens ursprungliga plats i Käldinge. Kakelsamlingen har överlåtits
till Åbo museicentrals samlingar och finns nu till allmänt påseende via
söktjänsten Finna.
I samlingen ingår
flere plana kakel med antingen gul eller grönprickig glasyr:
Största delen är
ändå dekorativa sims- eller mittelbandskakel som avgränsar ugnens olika delar,
eller kronkakel.
Fortunas
kakelmodeller antas härstamma från andra sidan Bottniska viken. Eftersom de
första mästarna värvades från Sverige är detta mycket sannolikt.
Kakelugnsmakarna kan ha hämtat med sig formar eller färdiga kakel, som använts
som modeller till nya gipsformar. Kakelmodellerna var inte skyddade på något
vis och således kan Fortunas produkter ha kopierats även av andra fabriker och
kakelugnsmakare. Handgjorda ugnar med liknande motiv finns runtom i skärgården.
I ett tidigare
inlägg nämndes hur Fortunas ägare, släkten Finckenberg, också deltog i
grundandet av Åbo fajansfabrik år 1842. Detta förklarar åtminstone delvis likheterna
i fabrikernas produkter. Några bildbroschyrer av Åbo fajansfabriks ugnar har
bevarats. Det är intressant att jämföra dem med Fortunas kakel och formar:
Kronkakelformarna har mycket gemensamt med den tecknade kronan ovan. |
Kronan på bildens ugn har en mycket liknande komposition som formarna ovanför. |
Formen och teckningens kronkakel går i samma anda. |
Även den böjda
kornischen på kronan är ett modedrag som återfinns i Fortunas produktion:
De här sammanhörande kronkaklen har kommit till museicentralens samlingar redan på 1970-talet. |
Baserat på de gemensamma dragen kan ett flertal av kaklen och
formarna i samlingarna dateras till fabrikens slutskede vid 1800-talets mitt.
Kakeltillverkningen vid Fortuna upphörde på 1860-talet medan Åbo fajansfabrik
påbörjade sin produktion på 1840-talet.
Denna
friskakelform med en nygotisk pelarrad kan genom sitt motiv dateras till
fabrikens slutskede.
Den västerländska
ornamentalkonsten har som bekant fått sitt arv från antiken. Då Fortunafabriken
grundades år 1814, var ännu empiren den dominerande stilen inom både arkitektur
och inredning. Empiren, en riktning av nyklassicism, hämtade sina motiv direkt
ur antiken. Därför är det inget under att antikens favoritväxter också
dekorerar våra finländska ugnar. Således är till exempel akantusbladet ett
motiv som upprepar sig på många av Fortunas kakel och formar.
Det övre kaklet
har ett mycket allmänt motiv: ett upprätt stående akantusblad. På det nedre
kaklet finns en slingrande växtmotiv som anses vara en utveckling av
bladmotivet.
Ett annat allmänt
motiv från antiken är lagerbladet, som i egyptisk fason också kan nämnas
lotusens kronblad, eller i nordisk kontext för videblad.
Vinrankan tillhör
också antikens motivvärld. Vindruvsklasen på denna form kunde dock lika väl
vara en jordgubbe. Kanske har formen tillverkats av en nordbo som aldrig sett
riktiga vinrankor eller druvklasar?
Likväl kunde det
lilla bladet på denna form anses vara en daggkåpa, men snarare ska den nog vara
ett palmettmotiv, alltså ytterligare ett motiv från antiken:
Förutom
medelhavsväxter dekoreras Fortunas kakel också av andra blommor. Den som
ansvarat för urvalet av bildmotiv har uppenbarligen haft en förkärlek för
ovanifrån sedda blommor med många kronblad.
Dessa blommor kan
inte bestämmas på artnivå. Botanisk noggrannhet har knappast heller varit formgivarnas
främsta prioritet. Blommornas knapplika mitt för tankarna till den korgblommiga
växtfamiljen, men andra detaljer stämmer inte. Det enda undantaget är blomman
på det vita hörnkaklet: kunde det vara en dahlia?
Vilken växt kan det vara som avbildats här, mellan akantusbladen? Kunde det
vara ett ekollon? Eller knoppen till en tistel eller kardborre? Förslag
mottages gärna.
*
Översättning av finska: John Björkman.
Läs mer om Fortuna Fajansfabrik i Jacob Seelas artikel En åboländsk
lergodsmanufaktur. Fortuna Faience- och Lerkärilsfabrique i Nagu (1814)
1816-1867. Budkavlen 61, 1982 och i Nagu sockens historia 2, 2001.
Om Åbo Fajansfabrik: Manufakturkakel från Åbo. Åbo Fajansfabrik 1842-1882 i Aboa 1989-90
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti