tag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post5887810962833946166..comments2023-09-19T12:30:33.155+03:00Comments on Varsinais-Suomen kulttuuriperintöblogi: Rouva Fortuna NauvossaAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/10376587133679250612noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post-3788702600113837022017-09-29T21:33:49.496+03:002017-09-29T21:33:49.496+03:00Hej! Glasmästare Westling verkade i Åbo. Han annon...Hej! Glasmästare Westling verkade i Åbo. Han annonserade också i Åbo Underrättelser liksom Käldinge gårdsinnehavare före 1859.t.ex.i ÅU nr 98, 16.12.1843 sida 3. Där annonseras till salu hvita lerpipor av Nagu tillverkning och ovanför annons av glasmästare Westling. 1860 var det änkan Westling som annonserade i t.ex. Samomia Turusta 17.2.1860.-så Westling 1859 som det står på ramen står troligen för glasmästare Westling, spm ramade in dem 1859. Så det kan förklara varför tavlans motiv ser ut att vara målad någon gång mellan 1816 och 1838 utgående från byggnaderna. Och det måste ha varit två olika byggnader, två olika produktionsenheter. Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/01031479365072749737noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post-66289211137189384942017-09-29T20:23:15.588+03:002017-09-29T20:23:15.588+03:00Alltså det verkar som fabriksbyggnaden som sen ble...Alltså det verkar som fabriksbyggnaden som sen blev skola kanske var enbart pipfabrik och bostad. Och fortsättningsvis var brännugnen och kanske fajans och lerkärilsfabriken i hörnet av det som sen blev skolgård och längre till vänster. Men en del hus på tavlan vet jag just nu inte var de låg i naturen, men det är möjligt att de blev under vägen delvis fp den byggdes 1927. Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/01031479365072749737noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post-26930537149118803612017-09-29T20:16:10.741+03:002017-09-29T20:16:10.741+03:00Hej! Skulle de ha haft lerpipsfabriken i samma utr...Hej! Skulle de ha haft lerpipsfabriken i samma utrymme som fajansfabriken. Jag tänker rent praktiskt att det måste ha varit opraktiskt. Lätt hänt att vanlig lera hade blandats med nederländsk lera om inte annars så under torkningen.Det som är förvillande på målningen är att fajansfabriken finns där det finns rester av den i verkligheten. Kvarnen står där än i dag. Mansbyggnaden står kvar ända sen 1766. Men fabriksbyggnaden som revs 1938 står inte till vänster om kvarnen. Så det verkar som om den inte var byggd ännu på den här tiden. Av den byggnaden finns bara några stenfotsstenar kvar. <br />Däremot finns Käldinge mansgård, och till höger om den arrendatorsbyggnaden, som brann på 2010-talet. På målningen finns också sädesbodan, stallet, ladugården. Stallet brann cirka 1958, ladugården fick bli en brandövning för brandkåren kanske på 1960-talet. Sädboden står där ännu, Smedas, smedens hus bebos ännu.Dragonfältet är här på målningen ännu fri från träd,vilket skulle kanske tyda på att det inte var så långt efter 1816 som målningen tsvlan målades. Såg just att det fanns ett hus som hette Käldinge mellanstugu. Men vi vet inte än var det huset fanns. Det står uppräknat i tidningen vad Finkenberg gav till museet. Ska kolla förteckningen igen. Men sen in på 1900-talet då en första föremålskatalog gjordes så saknas en mängd av det som hon gav. Så tavlan måste vara gjord efter att hon blev änka och efter att hon grundat fajans och lerkärlsfabriken. Men innan de yngsta sönerna växte upp och började med lerpiporna. <br />Det var länge sen jag träffade Irja Sahlberg, men hon var faktiskt skicklig och flitig. Ska ännu kolla källorna dina och de äldre tidningarna, så återkommer jag. Jättefint att få kontakt med dig den här vägen. Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/01031479365072749737noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post-13660126503781917662017-08-02T13:04:34.239+03:002017-08-02T13:04:34.239+03:00Hej, och tack för frågan!
Akvarellen donerades ti...Hej, och tack för frågan!<br /><br />Akvarellen donerades till Åbo museicentralen (< Åbo Stads Historiska Museum) år 1924 av fru Fogelberg, född Finckenberg. Den är osignerad och odaterad, men bakom ramen finns en märkning ”Westling 1859” – troligen därför har museets tolkning varit, att bilden härstammar från 1840-50-talen. Men en tidigare datering är dock alldeles möjlig! Kanske bilden bara ramades 1859.<br /><br />Byggnaden till vänster är enligt Irja Sahlbergs tolkning själva kakel- och fajansfabriken. Irma Lounatvuori publicerade bilden och informationen år 2013 i boken ”Rakkaudesta rakennuksiiin. Kartanot Irja Sahlbergin tutkimuskohteina”. Lounatvuori säger i texten att ”maalauksen vasemmassa reunassa on kivinen empirerakennus, joka epäilemättä on kartanon piippu- ja kaakelitehdas”. Alltså att båda fabrikerna var under samma tak. <br />Johanna Viitaharjuhttps://www.blogger.com/profile/01301442755679677381noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5414789359620585784.post-11967916094965400312017-07-31T14:03:53.337+03:002017-07-31T14:03:53.337+03:00Hej! Kan det vara så att tavlan föreställer 1820-t...Hej! Kan det vara så att tavlan föreställer 1820-talet på Käldinge? Kan det vara så att ugnen där kaklen brändes är till vänster? Men att ett till hus uppfördes för kritpipstillverkningen på 1830- talet och att det huset skulle ha varit beläget närmare kvarnen och sedan blivit den första skolbyggnaden i Käldinge. Var finns tavlan av Käldinge? Vem har målat den ? westerby21@gmail.comAnonymoushttps://www.blogger.com/profile/01031479365072749737noreply@blogger.com